Foto: Uppsala kommun

Between the Lines - den andra konferensen

Den andra konferensen om Uppsalas kulturhuvudstadsår äger rum lördag 28 januari 2023 12.00-17.00. Platsen är kulturhuset Leoparden på Svartbäcksgatan 20 i Uppsala. Evenemanget är kostnadsfritt och du anmäler dig via länken nedan.

Anmälan

Anmäl dig till konferensen här.

Talare och tider

Caféet

12.00 - 12.15 Inledning
12.30 - 13.30 Panelsamtal: Att bo, leva och verka i framtidens hållbara Uppsala
13.45 - 14.15 Digitalt: Kultur, hållbarhet och klimat i Dresden (Stephan Hoffman och Sofia Kontos)
14.30 - 15.15 Panelsamtal: Framtidens rum för kultur
15.45 - 16.30 Kulturdistriktet i Köpenhamn (Jesper Koefoed Melson)
16.45 Avslutning och summering 

Galleriet

12.45 - 13.00 Kulturens ekosystem i Uppsala (Christer Gustafsson)
13.15 - 13.45 Chris Torch - Varför ska Uppsala bli kulturhuvudstad?)
14.00 - 14.45 Umeås erfarenheter från 2014 (Fredrik Lindegren)
15.00 - 15.45 Publikengagemang och capacity building, Tanja Kalcic, Rijeka
16.00 - 16.45 Tartus arbete mot det europeiska kulturhuvudstadsåret

Ateljén

12.00 - 17.00 Workshop: Temporär arkitektur, prototyper för ett levande stadsrum

Föredrag, workshops och paneler

Tartus arbete mot det europeiska kulturhuvudstadsåret

Tartu blir europeisk kulturhuvudstad 2024. Erni Kask och Kalle Paas är International Relations Manager respektive projektledare och kommer till Uppsala för att berätta om Tartus väg fram till 2024. 

https://tartu2024.ee/

Kultur som stadsutveckling i Kulturdistriktet i Köpenhamn  

Jesper Koefoed-Melson har många järn i elden, men han kommer till Leoparden i egenskap av chef för Kulturdistriktet i Köpenhamn. Han berättar om projektet, som är både vision, en stadsdel och en organisation som skapar konst och kulturupplevelser.

Bakom Kulturdistriktet står visionära stadsutvecklare, konstnärer, kulturinstitutioner och företag som tillsammans skapar förutsättningar och engagemang för kultur, samarbete och innovation i stadsdelarna Østerbro och Nordhavn. 

https://kulturdistriktet.dk/

Chris Torch: Varför ska Uppsala bli kulturhuvudstad? 

Varför behövs ett europeiskt kulturhuvudstadsår i Uppsala? Chris Torch har bred erfarenhet av arbete med europeiska kulturhuvudstäder. Han berättar om hur kulturhuvudtadsprojektet kan väntas påverka staden, varför Uppsala behöver en starkare europeisk profil och hur året kan bidra till att skapa en öppnare stad för alla. 

Kultur, hållbarhet och klimat i Dresden

I Dresdens kulturutvecklingsplan identifierades att klimat och hållbarhet är övergripande frågor som kultursektorn behöver ta upp i sina aktiviteter. Den stora utmaningen var att införa hållbarhetsmetoder i de kulturella och kreativa näringarna och att involvera och stötta dem i utvecklingen av sina hållbarhetsstrategier.

Inom projektet började stadens kulturinstitutioner utveckla strategier för hållbarhet i sektorn, som ska inspirera och vägleda andra verksamheters hållbarhetsstrategier.

Stephan Hoffman och Sophia Kontos från Dresdens kulturförvaltning är med oss på länk. 

Umeås erfarenheter från 2014 

Fredrik Lindegren är kulturdirektör i Umeå kommun och var projektledare när Umeå blev europeisk kulturhuvudstad 2014. Han berättar om Umeå 2014, processen fram till kulturhuvudstadsåret och vilka resultat det gav för staden. 

Publikengagemang och capacity building i kroatiska Rijeka

Tanja Kalcic från kroatiska Rijeka reflekterar över den långa processen fram till en vinnande bidbook och fokuserar särskilt på frågor om publikengagemang och kapacitetsuppbyggnad i samhället. 

2020 var ett oerhört framgångsrikt år för Rijeka, men det skedde inte utan problem. Inte minst kom pandemin och satte käppar i hjulet i avgörande ögonblick.

Tanja Kalcic intervjuas av Chris Torch, som också deltog i arbetet med Rijekas kulturhuvudstadsår. Målet är en öppen diskussion med publiken om fördelar och utmaningar med att först skapa och sedan genomföra ett europeiskt kulturhuvudstadsår.

Panelsamtal: Framtidens rum för kultur

Kulturhuvudstadsåret 2029 har det växande Uppsalas möjligheter och utmaningar som utgångspunkt för ett undersökande av kulturens roll, funktion och plats i framtidens samhälle. Livet mellan husen – platserna där människor möts och där kulturen äger rum – ställs i fokus och väcker frågor som; Hur bygger vi ett samhälle som håller ihop? Hur kan bli kulturen en central drivkraft i stadsutvecklingen? Hur skapar vi framtidens platser för kultur i framtidens Uppsala? 

Framtidens rum för kultur ger fyra olika perspektiv på framtidens rum för kultur.

I panelen:

  • Daniel Werkmäster, chef Uppsala konstmuseum
  • Sara Bengtsson, biträdande bibliotekschef, Bibliotek Uppsala
  • Anna Pang, Föreningen Dansbana!
  • Veronica Hejdelind, moderator

Panelsamtal: Att bo, leva och verka i framtidens hållbara Uppsala

Klimatkrisen kräver omfattande omställningar av vår livsstil och våra beteenden. Vi behöver hitta nya sätt att bygga, ny arkitektur och nya kulturmönster. Hur kommer livet i framtidens hållbara Uppsala se ut och fungera?

För att kunna erbjuda ett gott liv i kommunen är ett dynamiskt, aktivt och brett förankrat konst- och kulturliv centralt. Stadsbyggnads- och kulturlivets frågor är starkt sammanflätade - hur kan de stödja varandra när framtidens Uppsala byggs och utvecklas? Hur ska platser för kultur skapas i de nya stadsdelarna? Hur kopplas det till de redan befintliga plattformarna?

I panelen:

  • Fredrik Frensborg, Klimatprotokollet och chef strategisk affärsutveckling Bjerking
  • Johanna Wiklander, stadsbyggnadsstrateg Uppsala kommun
  • Håkan Tribell, näringspolitisk expert, Handelskammaren Stockholm/Uppsala
  • Fredrik Mats Nilsson, arkitekt White arkitekter Uppsala
  • Veronica Hejdelind, moderator

Workshop: Temporär arkitektur, prototyper för ett levande stadsrum

Hur kan tillfälliga arkitektoniska och rumsliga installationer användas för att öka den kulturella användbarheten i gaturummet? White arkitekter bjuder in till en workshop som undersöker hur enkla arkitektoniska tillägg kan förskjuta betydelsen hos befintliga platser, öppna för ny användning och tillgängliggöra för nya grupper och därigenom förstärka platsens kulturella kapacitet. 

Uppdaterad: