Om det europeiska kulturhuvudstadsåret

Varje år utser EU två städer som under ett år får möjligheten att visa upp och utveckla sitt kulturliv inom ramen för projektet European Capitals of Culture. Det europeiska kulturhuvudstadsåret är en av EU:s mest lyckade kulturinitiativ som skapar långsiktiga effekter på inte enbart värdstädernas kulturliv.  

Inför ansökan har Uppsala kommun gjort efterforskningar om vad ett värdskap kan innebära för staden och regionen. 

Sammanhållning

En viktig effekt är sammanhållning. Tidigare kulturhuvudstäder ser en ökad stolthet inom staden och dess omland. Dessutom märks fler egna företagare inom de kreativa sektorerna samtisigt som mängden internationellt värdefulla kontakter ökar väsentligt. Redan idag ser vi nätverk inom regionen, omlandet och internationellt. 

Attraktivitet

Attraktivitet för staden och regionen är en annan viktig effekt. En europeisk kulturhuvudstad ser ofta projektstart för att för nya privat- och samfinansierade lokaler, platser och arenor för konst och kultur. Nya typer av platser och arenor för kultur tas i användning samtisigt som kvaliteten i kulturutbudet ökar, hand i hand med fler utövare.  

Synlighet

En ofrånkomlig effekt av ett kulturhuvudstadsår är stor medial synlighet nationellt och internationellt och nya typer av uppmärksamhet. Evenemang och kulturprogram leder även till fler besökare och övernattningar i staden.

Aktuella europeiska kulturhuvudstäder

2022, 2023 och 2024 har EU har tre europeiska kulturhuvudstäder, eftersom pandemin skapade förhinder för evenemangen.

2022 innehades titeln av serbiska Novi Sad, litauiska Kaunas och Esch-sur-Alzette i Luxemburg.

2023 bärs titeln av grekiska Elefsina, ungerska Veszprém och rumänska Timisoara 

2024 är Uppsalas vänort Tartu kulturhuvudstad under konceptet Art of Survival. Läs mer om projektet här. 

Så går det till när en kulturhuvudstad utses

Europeiska unionens råd tar de formella besluten om vilken eller vilka städer som ska vara kulturhuvudstäder varje år. Värdländerna är förutbestämda och den stad i det aktuella landet som slutligen blir kulturhuvudstad väljs av en internationell expertjury efter nationella tävlingar.

Ett kulturhuvudstadsår ska

• bygga på kulturellt samarbete i Europa
• engagera invånarna i staden och dess omgivning
• öka det internationella intresset för området
• öka det kulturella utbytet i Europa
• visa upp och väcker intresse för den kulturella rikedom som finns inom EU
• bidra till att Europas medborgare får ökad kunskap om varandra.

Tidslinje för Uppsalas ansökan

• Juli 2018 - Kulturförvaltningen fick i uppdrag att undersöka möjligheten att ta fram en ansökan
• 2020 - Kommunstyrelsen beslutade att en ansökan skulle tas fram
• Slutet av 2022: Kulturdepartementet öppnar ansökan för kandidatstäder
• Januari 2023: Uppsala lämnar in ansökan. Preliminärt urval görs av en jury av oberoende experter
• Höst 2024: Slutgiltigt urval görs av samma jury efter kompletterade ansökningar
• Höst 2025: Besked om vilken svensk stad som blir europeisk kulturhuvudstad 2029
• 2025-2028: Förberedande arbete
• 2029: Genomförande